En Nishio Aikido Dojo som ligger i Härnösand, Sverige
Vad är Aikido?
Vad är Aikido?
Vi anser att Aikidos rötter kommer från Kina och Tai Chi.
Aikido (合気道) är bara tre olika kanji som ingenting säger om vad Aikido är eller vad som menas med Aikido.
Aiki är ett gammalt uttryck som har flera hundra år på sig. Det ordet användes i samma syfte som dagens Tai chi, Qi gong mm, man tränade för att hålla sig frisk. Men det finns inget nytt under solen.
Aikido är en evolution av Tai Chi. När det kom till Japan kallades det Kojutsu 古術, som betyder den gamla konsten. Kojutsu blev med tiden Jujutsu 柔術, den mjuka konsten. Varför skulle man ha en mjukare form av träning kan bero på att folket ville ha en mjukare stil av träning för att locka lite äldre utövare.
Historien om Aikido börjar med att en herre som hette Takeda Sokichi som hade en Daito ryu skola, som var baserad på Jujutsu, alltså en mjukare variant av Kojutsu.
En av Sokichis söner, Takeda Sokaku tog över Daito ryu skolan, som blev populär för att Morihei Ueshiba blev elev till Takeda Sokaku.
Ueshiba startade sin Daito ryu dojo. Snart bytte han Daito ryu till Aiki-jujutsu, senare Asahi ryu och ännu senare bytte han till Ueshiba ryu och slutligen, 1942, kom namnet Aikido, som vi använder idag.
Så vi alla tränar idag en evolution av Tai Chi 太極.
Efter andra världskriget, i början på 1950-talet, var Kisshomaru Ueshiba och Koichi Tohei de som tog över Aikido och utvecklade det så att alla kunde träna Aikido. Här startades den softa Aikido som utvecklades till dans- eller teaterform.
Det var flera av O’senseis elever som tyckte att den nya Aikido var för tam eller verkningslös, och de startade sina egna organisationer. Men en av dem ville inte lämna O’sensei och stannade troget Ueshibas Aikikai. Han hette Shoji Nishio. Hans Aikido var lite annorlunda, men lika soft.
Nishios Aikido var mera ämnad att användas mot flera motståndare samtidigt, och han använde hela längden av Jō 杖 staven och hela längden av katanans 刀 blad.
Vi i Härnö Aikido försöker utveckla Nishios Aikido så att det liknar mer Kojutsu 古術, men i stället för att åkalla olika Gudar förlitar vi oss på Kvantmekaniken. I Kvantmekaniken hittar vi alla svar på de frågorna som tidigare generationer ställde till olika Gudar. Allt vi letar efter finns inom oss. Vi måste tänka att människan inte är starkare än sin svagaste cell. Vi tränar efter principen Atemi no Kokyu.
Aikido är attack, oavsett om motståndaren attackerar eller är passiv, tekniken fungerar oavsett.
Vi på Härnö Aikido har tagit bort allt som inte har med den gamla Kojutsu 古術 att göra samt tagit bort dess brutalitet. Brutalitet är onödigt när människokropparna är så svaga.
Vi har tagit bort följande moment: 1) Ukemi. Ukemi är onödig för den som kastar är ovanpå oss innan vi har hunnit stå på fötterna igen. 2) Maai. Avstånd är en fason som kom till för att vi skulle ha en möjlighet att göra en teknik utan risk att bli träffad av den som attackerar oss. Utan Maai har vi större möjlighet att ta hand om den som vill skada oss. 3) Suwari waza. Sittande meditation och tekniker som görs i sittande position ger bara skador.
4) Att gripa någon del av partnern utan någon avsikt att skada.
Vad vi vinner: 1) Snabbhet. 2) Medvetenhet. 3) Kontroll över partnern och situationen. 3) Tron på oss själva blir en verklighet. 4) Vetskapen att vi inte behöver skada partnern för den är utan kontroll.
Enligt vår sensei är Aiki den platsen där alla människor har god hälsa och är lyckliga (eller Paradiset, om vi går in på religion) och vägen dit är genom att förstå Kvantmekaniken. Den plats som vi alla förtjänar att komma till när vi blir gamla eller när vi dör, eftersom ett liv inte räcker för att uppnå Aiki. Ai och Ki säger oss det. Ai står för alla tillsammans (Moderna människor försöker få oss att Ai står också för kärlek, men det är konstruerad nonsens) och Ki står för vitalitet, hälsa (när vi frågar någon på japanska hur den mår, så frågar vi efter hur dennes Ki är). Sedan har vi Dō, vägen eller den krångliga och jobbiga stigen vi alla måste gå för att uppnå det vi önskar.
Kortfattat kan vi säga att: Aiki (合気) är målet, det slutgiltiga, och att vägen (道) dit är svår och krånglig, men värd att färdas. Vi kommer nog aldrig att uppleva Aiki. Och om vi skulle lyckas, då är vi definitivt redan döda.
När vi tränar Aikido befinner vi oss på Vägen (道) till Aiki (合気).
Under vår vandring längs Aiki-dō, får vi uppleva:
*Självförtroenden *Självdisciplin *Personlig utveckling *Stress minskning *Skicklighet i konfliktlösning
Carlos Enguis, vår huvudtränare i Härnö Aikido och Daiwa Aikido, har varit Aikidotränare sedan 1986, då han fick Shodan (初段) av Ichimura-sensei. Han innehar Godan (五段) i Aikido sedan januari 2008 och nidan (弐段) i Toho sedan 1999. Sedan han mötte Nishio Sensei 1984, undervisar han i Nishio Aikido Ryu och har honom som sin vägledare.